Goda råd

Goda råd

Intervju: Titti Schultz

”Floyd är väldigt tydlig med vad han behöver”

Tidigare hade Titti Schultz en envis terrier och tänkte att nästa hund skulle bli en lättare sort. Så kom den ljuvliga cockerpoon Floyd ... och vad fel hon fick! För det blev lite besvärligt.

TITTI SCHULTZ

Ålder: 49 år.

Familj: Sambon Erik och hunden Floyd, en cockerpoo på 4 år.

Bor: I Stockholm.

Gör: Programledare för ”P4 Extra” på Sveriges Radio, och moderator.

Titti Schultz trodde att hennes hund skulle dö. Hon hade vaknat mitt i natten av att cockerpoon Floyd, som låg mitt emellan henne och sambon Erik, krampade och hade spasmer. Ögonen var som ut och in och hunden var inte kontaktbar. Han dog inte. Han hade ett anfall. Men den känslan har hon fortfarande varje gång det händer. För lilla Floyd har epilepsi. En diagnos han fick för två år sedan och nu medicineras för dagligen.

– Första anfallet kom helt out of the blue för två år sedan. Dagen därpå fick han ett till anfall och ramlade ur sängen. Efter det funderade jag på att köpa en futon och sova på den med Floyd, men då tyckte min sambo Erik att gränsen var nådd, säger Titti Schultz.

Men tanken är talande, för Tittis hund går före allt annat, han är prio ett, två och tre – och först någonstans därefter kommer resten av livet, jobbet och umgänget.

– Floyd får vad han behöver. Hittar jag ingen bra lösning för honom, och han är väldigt tydlig med var han trivs och inte, så skippar jag middagar och annat. Så enkelt är det. Det är väl under stressiga perioder han kommer lite i kläm. Fast … han älskar ju sitt dagis och sina hundvakter, så det är nog mest jag som längtar efter honom då.

Vi ses på ett hundvälkomnande kafé och Titti kommer direkt från hundvakterna Niklas och Melle, där hon hämtat sin älskling: ”vi har ett helt supportsystem”. Tanken var att vi skulle ta en hundpromenad, men just nu ösregnar det.

– Det gör inget, för han har busat loss med Minou hela dagen, säger Titti och visar filmsnuttar från Gärdet där två hundar rusar runt och brottas.

Minou är en cavapoo (en blandning av cavalier king charles spanel och pudel) och Floyds bästa vän. Hundarna delar också samma ”farbröder”, tänk som gudföräldrar fast till hundar.

– Floyd älskar att vara där. Jag brukar säga att de är männen som kan prata med hundar.

HUNDLIV ENLIGT TITTI:

BÄSTA MED ATT HA HUND: Relationen. Man känner att vi hör ihop och gör roliga saker tillsammans. Ibland blir Floyd riktigt sur på mig, vilket också är ett tecken på trygghet.

SÄMSTA MED ATT HA HUND: Det påminner nog om det som är jobbigt med att ha barn; man räcker aldrig riktigt till. Egentligen skulle jag vilja vara med Floyd hela dagarna.

Att hund och matte är synkade går inte att ta miste på. Floyd tittar hela tiden på Titti när hon pratar, som för att försäkra sig om att allt är okej, och hon bekräftar honom.

– Vi har en pågående konversation, vilket i praktiken innebär att jag går runt och pratar högt med honom. Folk riktigt hajar till ibland, skrattar hon.

Ändå var de ingen given duo, för när Titti Schultz förra hund Alice gick bort 2011 var hon helt säker på att hon var klar som hundägare. Ingen, INGEN, kunde ju ersätta den smarta, roliga och väldigt gulliga hunden. Visst dök längtan efter en hund upp ibland, men då ville hon ju ha en till Alice. Eller i alla fall en som var precis som Alice. Inte en helt annan hund.

– Vägen tillbaka för mig var att jag fick vara hundvakt till en helt ljuvlig portugisisk vattenhund. Paret som ägde denna Sally reste mycket i jobbet och behövde hjälp, men jag kunde också bara ringa till dem och säga ”hej, ska inte ni göra något i helgen?” för att få låna henne.

Så när även Sally gick bort och hon inte hittade någon annan lånehund insåg Titti att det var dags för egen hund igen. Så 2017 bestämde sig Titti och Erik för en cockerpoo, alltså en blandning av cocker spaniel och pudel.

– Vi ville ha en svart tik, och nu sitter vi här med den här ljusa killen. Floyd är min första hanhund, säger Titti och kramar om Floyd, som genast lutar huvudet mot hennes axel.

TITTIS TIPS TILL HUNDÄGARE:

Plocka upp efter din hund.

– Den som inte plockar bajs ger alla andra hundägare dåligt rykte. Så jag brukar spatsera runt här på Söder och erbjuda folk påsar. ”Hej, du verkar sakna påse, du kanske glömde den hemma, så här får du en av mig.” Den attityden gör det svårt för folk att säga nej.

Välj hund utifrån din livsstil.

– Fundera inte på vilka raser du tycker är söta, utan vilken typ av hund som passar ditt liv. Om du bor i en lägenhet i stan och gärna hänger på kaféer kanske du inte ska skaffa en hund som behöver få springa i skogen flera timmar om dagen för att må bra.

Var beredd på uppoffringar.

– En hund behöver tid och uppmärksamhet. Det räcker inte med att bära runt på den i en väska hela dagarna eller låta den klara sig själv. Har du inte tiden, engagemanget och tålamodet så strunta i att skaffa hund. Leta efter en lånehund i stället och plocka russinen ur kakan.

Och ett råd till dem som inte har hund:

Spring inte fram till hundar du möter ute och börja klappa dem direkt. Fråga ägaren först om det går bra. Och skicka definitivt inte fram ditt barn med orden ”titta vilken gullig hund”. Precis som du inte bara springer fram till okända barn på stan – utan frågar föräldrarna först.

Kärleken till en valp kan vara lika omedelbar som till ett barn, men behöver därmed inte vara okomplicerad.

– Om jag ska vara helt ärlig så hade jag svårt att knyta an till Floyd precis i början. Jag var rädd för att det skulle vara fel på honom, att han också skulle försvinna från oss. Jag tror det har präglat honom, för han är mycket klängigare på mig. När jag kommer hem blir han orimligt glad, ”vänta bara, jag ska nog kunna locka över dig på min sida”. Så här i efterhand tror jag att han tyckte det var lite läskigt, säger hon och pussar på sin hund.

Du har inte egna barn, är hunden en form av ”substitut”?

– Nej, när vi skaffade Alice och vänner var i barnafödande ålder sades det ibland att ”jaja, det där är första steget”, men så har det aldrig varit för mig. Jag har alltid varit medveten om att jag inte vill ha egna barn, och för mig ligger det därmed ingen sorg i det. Jag har skaffat hund för att jag vill ha just en hund.

Egentligen stod det redan skrivet i stjärnorna att Titti skulle ha hund igen. De fyrbenta djuren har alltid funnits i hennes liv.

– När jag var liten hade min mamma två små shih tzu, som enligt andras uppgift var skitjobbiga. Sedan hade vi en tax. Min mormor och morfar hade schäfer och yorkshireterrier, och när jag var elva år fick vi överta Sascha, som var en blandning av collie och kungspudel. Hon var det närmaste ett syskon jag har kommit, säger Titti, visar bilder på alla sina tidigare hundar och skrattar till:

– Bara det faktum att jag har foton på alla mina hundar i min filofax säger väl något om hur nära mitt hjärta hundarna är.

 

Publicerat i Arken Zoo Magasin - Livet med djur, 2021