Goda råd

Goda råd

Intervju: Sofia Ledarp

”Varför ska jag leva ett helt liv utan katt?”

Hon är van att ha fullt upp med jobb så när coronan kom blev allt tyst och ensamt för skådespelaren Sofia Ledarp. Längtan efter en katt dök upp. Men när kattungen Leelo hämtades hem blev det inte omedelbar ömsesidig kärlek. Leelo ville gå sin egen väg.

SOFIA LEDARP

Ålder: 47 år.

Familj: Sambon Tobias, sönerna Loui, 12, Otis, 4, två bonusdöttrar samt katten Leelo, brittiskt korthår.

Bor: I Stockholm.

Gör: Skådespelare.

Aktuell: I ”Rainman” på Oscarsteatern.

Skådespelaren Sofia Ledarp, känd från dramaserier som ”Fröken Frimans krig” och pjäsen ”Shakespeare in love” på Stadsteatern, hade ett fullbokat schema. Men så slog pandemin till och teatrar stängdes ner på obestämd tid. I detta konstiga ingenmansland utbildade hon sig till yogalärare – och skaffade katt.

– Längtan efter en liten katt har jag burit med mig sedan jag var barn.

När Sofia var liten hade hon bondkatten Sotis, hennes bästa vän i livet.

– Jag var mycket ensam som barn och därför väldigt fäst vid min katt, han var min trygghet. Tyvärr behövde han så småningom avlivas, vilket på den tiden innebar att morfar gick ut i skogen och sköt honom enligt tanken ”vi ska låta honom dö i det fria”.

Efter visst tjat fick Sofia nya bondkatter, Linus och Bamse. Två glada typer som älskade att busa runt där hemma.

– De var skogstokiga, sprang runt och rev ner saker, så mamma stod inte ut.

De skickades till en bondgård, och därefter hette det att man inte kan ha katt när man bor i lägenhet. Den slutsatsen har Sofia sedan burit med sig, parallellt med en längtan efter en liten katt. En önskan hon kom att dela med sin son Loui. Ibland har hon pratat med vänner och familjen om det här, men då har det oftast slutat med att samtalet handlar om problem som: ”Hur skulle det funka med ditt jobb, du som har så skiftande tider?”, ”Tänk om ni ska resa bort en längre tid, vad gör du då?”, ”Katter mår inte bra inomhus” och ”Varför en raskatt, de är ju så oförskämt dyra, det är ju bara en katt.”

– Jättekonstiga råd egentligen, för hur ofta åker vi till Thailand fyra veckor? Och varför skulle en katt inte ha samma värde som en hund? Men länge lyssnade jag på råden.

Så kom pandemin, och Sofia kände att nu var det dags för henne att förverkliga sin dröm.

– Varför ska jag leva ett helt liv utan katt när jag älskar katter, och mina barn inte få växa upp med djur? Ingen stöttade mig i beslutet förutom min då elvaåriga son, som frikostigt lovade lösa alla eventuella problem som någonsin kan uppstå, men jag bestämde mig ändå för att köra.

3 SAKER MIN KATT GILLAR

ATT BUSA – hon är fantastisk på att göra volter, och kan göra helt sinnessjuka hopp. Det passar oss, för alla i familjen älskar att vara fysiska.

KLÄTTERSTÄLLNINGAR – vi hittade inget katt-träd som passade oss i designen. Så vi bestämde oss för att göra egna klätterställningar. Först tog vi in en gammal björk som vi hittade liggande i skogen, med påföljden att det snart började krypa runt insekter på golvet. Men sedan byggde vi egna konstruktioner som Leelo älskar och gärna klättrar högt upp i och ligger och spanar ner på oss.

LÖRDAGSGODIS – när barnen får lördagsgodis får Leelo en påse partymix för katter. Då är det fest!

Hon fick tips av en vän att brittiskt korthår är perfekta inomhuskatter. Men det visade sig att inte bara hon, utan halva Sverige, ville ha en sådan katt.

– Jag surfade maniskt runt och hörde av mig till alla uppfödare jag kunde hitta för att få tag på en kattunge. Jag gjorde alla misstag man kan göra, hade ingen koll alls på vilka som var seriösa och inte. Dessutom ville jag absolut ha en tjej. I ett hus fullt av killar och tonåringar kände jag att jag behövde balansera upp med lite feminin energi. Inte tänkte jag på att honkatter kan vara mindre tillgivna än hankatter.

Förra hösten kom hon i alla fall, den lilla flickan Leelo. Och Sofia hade sett framför sig hur Leelo skulle

komma och lägga sig i hennes knä och kurra för att få kel. Ja, de två skulle ha ett speciellt band och förstå varandra fullt ut.

– Men så blev det såklart inte. I stället sökte hon sig till min sambo Tobbe. Jag blev helt knäckt och kände mig bortstött, som om det var personligt. Men jag hade ju längtat så mycket och lagt så stora förhoppningar i det här lilla djuret, säger Sofia och skrattar åt sin reaktion.

Det var heller ingen vän liten varelse som kom, utan en kavat liten tjej som älskar att busa och brottas. Då insåg Sofia att oavsett rasbeskrivning har alla katter sin unika personlighet som man behöver lära känna.

– Katter är ju som vilka individer som helst, de kommunicerar inte bara genom att prata. En av Tobias döttrar utstrålar en väldigt lugn energi, och Leelo söker sig gärna till henne när hon är hos oss. Så nu har även jag börjat närma mig katten på ett lugnare sätt, vilket fungerar bättre. Leelo har också fått mig att slappna av lite, inte vara så jädra kontrollerad. Som när hon ”klös-attackerar” soffan, först blev jag upprörd, men nu tänker jag att äh, det är ju bara en soffa.

Ja, det kan vara självutvecklande att ha ett djur. Och läkande. Sofia kan absolut förstå att det finns stora hälsofördelar med djur.

– Katter är väldigt intuitiva och inkännande, små healers som går till den som behöver lite kattenergi och kärlek. Djur ställer heller inte till med något drama, utan är väldigt raka och ger ovillkorlig kärlek, vilket är skönt i ett hem där känslorna just nu far och flyger med olika hormoner, säger Sofia och ler.

 

Publicerat i Arken Zoo Magasin - Livet med djur, 2021